Varför känns det så konstigt? Ovant, och så gör det lite ont också. Har inte gråtit men skulle nog kunna det om jag släppte fram tårarna.

Jag är egoistisk, jag vet det. Men rår inte för mina känslor. Vill egentligen att du ska ha det bra men det skulle ju inte bli så här.

Visste förvisso att den här dagen skulle komma men var ändå inte beredd. Det är man väl aldrig!

Skulle vilja önska dig lycka till men det tar emot. Jag har själv det underbart bra, skulle aldrig vilja byta bort det jag har så jag får väl acceptera detta och säga: Lycka till vännen!!!

KRAM KRAM