Känner mig smått ledsen. Vad gör jag här på jorden? Finns det någon mening med allt? Har svårt att se det nu i alla fall. Känner mig ensam och sårad.

Tårarna rinner nedför mina kinder. Försöker acceptera att livet ser ut som det gör just nu men det är svårt.

Har varit med om riktigt hemska saker tidigare och ändå kommit på fötter så varför inte nu?

Borde vara glad över att jag har ett hem, ett jobb, fina vänner, syskon och föräldrar. Att jag klarar mig själv.

Nu känns livet bara mörkt och hopplöst. Det bränner bakom ögonlocken och tårarna väller fram. Vill inte vara så här ynklig. Vet att jag kan bättre. Jag är en bra tjej, omtyckt och glad.

Orkar bara inte försöka nu, orkar inte vara på topp och duktig längre. Vill bara gråta och somna.

Tack och hej! Tack för allt!