Livet rullar på. Livet, att leva här och nu, att inte sväva iväg i tankarna, det är svårt. Tänker gärna på svunna tider och planerar villigt för framtiden. Framtiden vet vi ingenting om, lika bra är väl det för då kan man fortsätta drömma.
Drömma om det stora men även det lilla. Längta efter fantastiska händelser eller bara efter något så simpelt som ett varmt bad.

Sitter här alldeles trött, mycket att göra. Tankarna på det som varit dyker upp. Hur mycket kärlek och glädje som funnits i mitt liv men även hur mycket tragiska och mentalt jobbiga saker som jag varit med om.

Är inte mer än en människa med drömmar och önskningar. Mål och förhoppningar. Gråter mycket, dels för att det hjälper och dels för att jag tror att man måste gråta för att kunna gå vidare. Skrattar en hel del, numera med människor mer än åt människor. Ler ofta inombords.

Livet är härligt när man lär sig handskas med de problem som faktiskt dyker upp på vägen mot lyckan. Stigen jag vandrar på är krokig och dan. Stenig och gropig. Den går upp och ner.

Jag ser dock solen lysa där längre fram. Känner tacksamhet dagligen för att jag är så jäkla nyfiken av mig, lägger mig inte ner och ger upp, måste ju få veta vad som händer!