Vi står där på perrongen igen. Du lutar dig mot bänken. Tittar på mig. Ber mig komma fram till dig. Du drar mig intill dig och ger mig en puss. Himlen nästa!

Känner mig glad över att jag träffat dig. Är dock bara så otroligt less på alla tråkiga kommentarer. Alla fördomar människor har. Jaha, han pratar arabiska. Har han verkligen jobb? Hur länge har han varit i Sverige egentligen? Han ser ju ut som en riktig utlänning! Tänk om han rövar bort dig?! Var försiktig. Bla bla bla!!!

JA, han ser ju inte svensk ut, han har jobb. Kan inte jättebra svenska men jag förstår honom. VARFÖR skulle han röva bort mig? Och det där med att vara försiktig, det ska man ju alltid vara oavsett ursprung.

Kan man inte bara vara glad för min skull?! Är så trött på att behöva försvara mig hela tiden, jag är inte dum i huvudet bara för att jag umgås med en icke svensk!

Men tyvärr för feg för att säga något, för feg för att stå för min åsikt. Ledsen för det!