Du bara tittade på mig med sorgsna ögon. Inget hej. Inget hur är det. Tystnad. Bara den där blicken som sa: Vi har ingenting gemensamt längre. Jag vill inte veta av dig.

Där och då kände jag mig ledsen men lättad. Vet ju hur det blir i framtiden när vi stöter på varann. Jobbigt när vi bor typ grannar.

Helgen har varit stillsam och trevlig. Varit nedstämd ett tag men nu börjar det ljusna. Såret är fortfarande som det är. Jobbigt.

Mår helt ok även om det fortfarande finns en del gråa moln på himlen. Livet är dock värt att leva!

PS! Saknar dock F! Mycket!