Sen kväll. Lillgrabben vill inte sova. Tror han har kolik. Fjärde natten det är så här nu. Finns inte mycket man kan göra. Bära. Bära. Amma och vagga. Vi turas om med trötta ögon, armar och ben.

Ledsen för hans skull. Min egen skull. För älsklingens skull.

Men vi ska klara det här! Tillsammans!

Älskar er! Om några timmar ser lillen ut så här igen och vi ler och är tacksamma för den stund han får sova!