En tanke har fastnat i mitt huvud och vill inte släppa. Det lutar mer och mer åt att vi ska bo hos S. Till och börja med i alla fall. Men med det alternativet försvinner min chans i lägenhet. Vet inte om jag vågar men är det inte så här i livet? Att man måste våga chansa och se vad framtiden har att erbjuda. Livet kommer ju ändå inte att bli detsamma, någonsin! Kram på er!