Om exakt en vecka har första dagen spenderats i stekande sol. Vi har säkert ätit något gott. Nöjda och glada.

Längtar så mycket nu. Vill att det ska vara avgångsdag NU.

Känner mig som en ny människa. Städat och fixat hela helgen. Varit full av damm och smuts. Men nu efter ett långt bad med skrubb känner jag mig som en ny människa. Lägenheten är också skinande ren!

Gått på långpromenad 4 kvällar i rad nu! Så duktigt!

En mening har snurrat runt i mitt huvud hela helgen: Sov här! Sov med mig! Håll om mig!
Blir glad när jag tänker så. Snart, hoppas jag!





Denna går varm i min mp3!

PS! Fick en kram av G igår, så glad att han mådde bra!!!!

Dagarna flyter på. Ler mot de sjuka. Tänker på dem som kommer gråtande från läkarrummen, där och då känns mina problem väldigt små. VÄLDIGT små.

För en vecka sedan dog du. Tänker på dej. Varje dag. Har inga marddrömmar som förra helgen. Gråter inte men tankarna går till dej. Din familj, de som är kvar. Förstår nu. Har förstått tidigare, i hjärnan, men inte i hjärtat. Det var nära för mig med. Mycket nära. Men jag är kvar. Glad över det.

Och du G, tänker på dig ofta. Undrar och hoppas. Vill inte se dig i parken. Tittar dit varje dag. Andas ut när du inte är där. Fick mess härom dagen om att du haft det tungt men att det var bra nu. Hur länge? Saknar dej!

Uppskattar mycket nu. En långpromenad, ensam, om kvällen. Har en speciell runda jag går. Gick igår, ska gå snart igen. Härligt att gå snabbt och rensa tankarna.

Det händer lite roligt i livet. Roligt att åka tåg. Längtar till måndag! Helgen är fri, inget jobb. Ska städa, sola, koppla av och bara vara.

Känner mig stark! Jag klarar det här! Trots de små (låtsas att de är små!) problem som ändå finns så är jag för tillfället nöjd. Livet går vidare och jag tänker vara med!

Förutom det ofattbara som hände i fredags som gjort mig nedstämd stundtals, fått mig att tänka men också gjort mig otroligt tacksam, mår jag bra. Har kännt mig väldigt lugn och glad. Vet vad det beror på, tror jag. Tänker inte dra några förhastade slutsatser ännu. Fortsätter detta goda mående så VET jag vad det beror på. Tiden får utvisa.
Bara 2 veckor kvar nu! Tiden går rätt fort nu! Härligt!

K och jag har chattat varje dag denna vecka, önskar bara han var här. Börjar sakna honom lite smått trots att det inte var så länge sen vi sågs sist! :)

Ha en trevlig kvall!

KRAM

Då kom döden till min närhet igen. Har lyckats undvika den ett bra tag. Lilla du, du blev bara 18 år gammal. Så tragiskt. Kan till en viss del förstå dina sista minuter i livet. Har varit där själv. Tragiskt är det!

Den här händelsen har fått mig att tänka igen. Döden skrämmer mig mer än någonsin. Samtidigt är jag otroligt tacksam över att få finnas till en sommar till. Förhoppningsvis en höst och en vinter till också. Framtiden vet vi ingenting om. Allt kan vara slut när som helst.

Livet är fint, det blir så fint vi vill. Kan vi inte tillsammans försöka göra det bästa? För oss själva? För varandra? Se till att de som finns i vår närhet har det bra och känner sig omtyckta och sedda.

Ta för alltid hand om dej själv men också de som finns där för dej!

Livet är mystiskt och svårt många gånger. Men tänk på det du har, det gör jag idag. Har min fina syster här. Min andra härliga syster längre bort. Min bror och hans familj. Mamma och pappa, älskade föräldrar. Jag har mina vänner som betyder så mycket, framför allt du F! Du finns också där även om det är som det är. K som gör mig glad. E som är speciell!

TACKSAM för så mycket. Möjligheten att kunna arbeta övertid så att jag och syrran kommer iväg. Mitt hem som är bara mitt.

Lev idag, i morgon kan det vara försent! KRAM

PS! Änglar FINNS!

Längtar. Räknar ner. Månader, veckor, dagar. Så skönt att väntandet övergått i dagar, tidigare var det veckor.

Pratar om Turkiet så klart. Det härligt blåa vattnet som svalkar den brunbrända huden. Den goda maten som intas på någon mysig restaurang. Sovmorgnarna, då man kliver upp förväntansfull inför den kommande stekheta dagen. Shoppingen. Marknaderna. De färska frukterna som smälter i munnen.

Snart, mycket snart!

Den här härliga ringen är min! Gillar den väldigt mycket! Riktigt somrig och fin!

Mitt mående pratar vi om någon annan gång. Maten och allt det där. Idag fokuserar vi på annat.

Lekte precis med mobilkameran. Lite häftiga bilder blev det!













Så där, häftigt blev det!

Trevlig söndag på er alla!

Tankarna snurrar runt. Har tusen och åter tusen tankar som snurrar runt runt.

Dricker min kopp kaffe och försöker lugna ner mig. Hur kom jag till jobbet? Känner mig hungrig men får inte i mig något. 3 koppar kaffe hittills.

Himlen är mörk och så även min tillvaro. Försöker sätta saker och ting i relation till varandra och inse att det här inte är så illa. Kan ändå inte förstå. De gamla hemska tankar dyker upp, tur att man har en spärr idag.

Trött, trött. Vill sova men först ska jag försöka genomlida den här dagen.

HJÄLP!

Sovit som en kratta i natt. Vaknat flera gånger i panik. Det som finns på näthinnan när jag vaknar är kramen, den sista kramen innan du gick. När jag inte kunde sluta gråta. Den känns så himla sorglig.

Måste samla mig och orka jobba de återstående 5 veckorna. Hur det ska gå till vet jag inte. Får inte bryta ihop nu. Jobbet först. Gråta kan jag göra hemma. Äta gör vi sen, någon gång.

Villkoren är ändrade, spelreglerna nya. Det gäller bara att anpassa sig.

Jaha, då rinner tårarna igen. Känner mig så ledsen och gråter. Världen är rätt så mörk igen. Hur gick det här till? Det fanns inte i min vildaste fantasi att det skulle bli så här.

Känns otroligt tråkigt och ledsamt. Undrar hur jag ska gå vidare nu, kommer jag kunna gå vidare?

Mitt hjärta värker och det gör ont i hela kroppen. Känner mig så tom, vill bara gråta tills det inte kommer mer tårar.

Vill skrika och vara arg. Tycker ju så mycket om dig. Så himla mycket. När du kramade om mig i hallen gick något sönder i mig. Kändes som att jag inte kunde sluta gråta.

Min älskade vän, kom tillbaka!

Är ju glad för din skull, du får din kära nära dig. Du är värd det bästa. Men det här innebär ju slutet för oss. Kommer att sakna dig så otroligt mycket. Alla våra skratt och roliga stunder. Glädjen över det där sms:et som kommer när man minst anar det. Leendet på mina läppar över att du tänkt på mig.

Det är bara att inse, ångesten är här igen! Välkommen! Jag känner igen dig så väl. De närmaste nätterna blir sömnlösa, dagarna långa och någon mat blir det inte att tala om. Den välkända uppgivenheten och hopplösheten är här igen.

Vandrar i mörker igen! Tårarna är mitt sällskap!